Här hemma händer inte så mycket spännande saker. Vår matte skramlar förstås med sina kryckor men när vädret tillåter kan hon vara mycket utomhus tillsammans med oss. I helgen som var kom vår lillmatte, Marie, tidigt på morgonen för att hämta mig, Gizza, och matte. Det visade sig att vi skulle åka på hundutställning. Det var vår rasklubb, SSPK, som hade jubileumsutställning. Klubben firade 65 års jubileum. Jag skulle inte visa upp mig utan jag satt utanför ringen och tittade på mina kompisar som visade upp sig på bästa sätt. För matte var det roligt att få komma hemifrån en stund och att få träffa många av hennes vänner. Tur att Marie var med som körde oss och bar stolar, matsäck och höll reda på mig.

Det var ganska skönt att ibland få sitta i Maries knä och många jag träffade var glada att få se mig och tyckte att jag har återhämtat mig fint efter valpningen .  

Jag har också fått information från Polen att min lilla son, Marley, har varit på utställning och jag som mamma känner mig så stolt över den lilla. Han kom med i BIS (best in show) finalerna , en dag på andra plats och nästa dag på sjätte plats. Inte så illa !!

Vår matte åkte, igen, tidigt en morgon iväg UTAN OSS. Hon var tyvärr borta i flera dagar och vi längtade efter henne och hon efter oss har vi förstått. Telefonen gick varm här hemma, ”hur mår hundarna” var den eviga frågan.  Gizza och Libby låg ofta innanför ytterdörren och väntade. Som seden är, när katten är borta…, så låg vi alla i vår husses säng på natten. Varmt och tryggt för honom och så slapp han känna sig så ensam. Vi är så omtänksamma. Dagarna gick ganska fort ändå och vi kunde den här gången vara mer utomhus och så äntligen kom dagen när hon kom hem. Tre viftande svansar mötte matte på trappan. Det värsta är att hon har nu, igen, börjat att skramla med kryckor. Det är hennes andra knä som nu fått en ny led och vi håller våra tår på att det går bra även denna gång. Nu har hon en lång tid framför sig med kryckor och framförallt sjukgymnastik.

Vi kan berätta att vi nu ligger i våra hundsängar när matte är hemma...katten har kommit hem   

Ha det bra ni alla där ute och var rädd om era knän.

Hej, vi har varit borta några dagar. Först hälsade vi på goda vänner till matte och husse som bor i Västmanland. Här sitter jag, Gizza, instängd på altanen och funderar på om jag skall hoppa över räcket för att jaga bort en katt som går på granntomten.

Vi fortsatte sedan upp till det vackra Dalarna. Kameran var med men användes inte så flitigt under våra resa.

En av de få bilder är från Fänforsen och här hade vi en fin utsikt över  Västerdalälven.

En bekväm promenad på asfalterad väg, på Södra kungsleden, kunde vår mattes knä klara av. Leden utgick från Högfjällshotellet i Sälen.

Fint tyckte vår matte om dessa stolpar. Kanske kan få fler hundägare att plocka upp efter sina vänner.

Avslutar för denna gång med att visa upp en av mina söner, som nu flyttat till Polen.