Nu är det en vecka kvar till att Gizza skall föda sina valpar. Av den stora magen att döma ser det ut som det är massor av valpar.    Vi här hemma håller våra tummar och tår att allt går bra.

Vi har nu fått rapport ifrån Gizza. Hon har nu två veckor kvar till att hennes valpar skall födas. Hon mår bra och är om möjligt ännu keligare än vanligt. Vi här hemma som vet att hon älskar att sitta i knät och bli ompysslad, undrar då, får de något annat gjort hemma hos uppfödaren än att kela med henne?    Hon äter mindre men får flera mål mat under dagen och orkar ännu så länge gå långa promenader men sover mer. Så skönt för oss här hemma att veta att hon mår bra och blir väl omskött av uppfödaren.

Här hemma händer inte så mycket. Vår matte kan ännu inte köra bil p.g.a hennes  onda knä och vi roar oss så gott det går hemma på vår tomt. Nu har all snö försvunnit så matte har lättare att röra sig utomhus. Hon låter oss bl.a göra uppletande i en liten skogsbacke, på baksidan av vårt hus, vilket vi uppskattar. Nu har även ringduvorna anlänt och de brukar reta oss med att gå och picka i sig frön i vår närhet men så fort tillfälle ges så jagar vi iväg dem    vilket inte matte uppskattar. Vi letar även efter delikatesser som rådjuren lämnat efter sig när de hoppat över staketet in på vår sida.

I förrgår var det tolv år sedan jag, Libby, kom till familjen. På den tiden hade vi inte någon digitalkamera utan vi har endast pappersbilder från när jag var liten valp. Jag kan visa upp ett ungdomsporträttav mig och här ser vi att isen och snön låg kvar i slutet av mars 2005.

De här hundarna fanns i huset när jag kom som liten valp. Den lilla dvärgschnauzern, Cicca, som när bilden togs var drygt femton år. Schnauzern Hera var snart fjorton år.

Vi har fått information om att lilla Gizza  mår bra och  blir rundare om magen. Nu är det ca. tre veckor kvar till hon skall få sina små.

I dag fyller vår fina Gizza 3 år. Sin tredje födelsedag firar hon hos sin uppfödare och blir rundare och rundare om magen. Nu har det gått halva tiden till hon skall få sina små. Cara går här hemma och minns sin tid när hon väntade valpar, de fyller om några dagar tre år.

Vår matte haltar fram och skramlar med sina kryckor. Hon har varit till en sjukgymnast flera gånger och fått många goda råd till övningar hon skall göra för sitt "nya" knä. Vi märker att hon har ordentligt ont och äter starka värktabletter. Humöret är inte alltid det bästa och vi tycker att hon ibland är lite "morfinrusig".

Här hemma har nästan all snö försvunnit och vi upptäcker nya dofter hela tiden.