Ett äldre fotografi på vår matte där hon sitter på baksidan av ortens diversehandel, som den kallades. Bredvid henne sitter vakthunden, mellanschnauzer, som var bunden på baksidan av affären. Hon minns att den ofta skällde och var lite skrämmande. För en liten fyraåring var den så stor. På den tiden kuperades både öron och svans. Redan då fanns hundintresset.

Det var säkert hennes första möte med en schnauzer men inte det sista   . Inte visste hon då att senare i livet skulle hon leva tillsammans med oss.   

För några dagar sedan kom den här söta sädesärlan. Bergfinkar och starar har också gästat oss. Morgonpromenaden i dag bjöd oss på flera vårupplevelser. Bofinken och koltrasten sjöng för oss och även en tupp hälsade oss med sitt galande. Snön är nu så gott som helt borta. Nu kan man se var sorkar och möss har sprungit i sina tunnlar under snön. Blåsippor och vitsippor fick vi se men också annat otrevligt som gömt sig under snön. Skräp och åter skräp. Hur tänker människor som slänger glasflaskor och burkar m.m Så tråkigt att se att vår natur blir så nedskräpad. Ett annat vårtecken är överkörda grodor eller är det paddor.

Ytterligare ett vårtecken, till helgen skall vår brukshundklubb ha årets första lydnadstävling och vår matte skall vara med, inte tävla, utan vara i sekretariatet. Så här såg planerna ut i dag men det finns en del större ytor som inte består av vattenpölar.

Här ligger vi, Gizza och Libby, och vilar oss efter morgonpromenaden.  

Vårtecken för oss är att hitta de första vårblommorna och att få se olika flyttfåglar anlända. Bofinken såg vi i förra veckan.

Kanske vi får ekorrungar i vår starholk till sommaren. En ekorrmamma hoppar ofta in med bomaterial in i holken. Schnauzerpäls har den delat med fåglarna och på bilden försöker hon få med sig tussar ifrån ett uppsplitsat rep, men misslyckades. Hon jobbade länge med att få med sig tussen så vår matte gick sedan ut och klippte loss den och nu är den borta.

För två år sedan hade vi ekorrbarn i samma holk och i holken som sitter under var det blåmesar. Så även i år. Hoppas att de även i år kommer att samsas. Har vi sådan tur att vi också i år få se de små flytta ur holken? Fortsättning följer…

En viktig anledning att vi bloggar i dag är att vår yngsta i flocken, Gizza, fyller fyra år i dag.

   Grattis Gizza på din födelsedag!    

Det är så här vi är vana att se henne. Hon har mycket spring i benen den lilla.

När vi ändå är ute på vår sida kan vi visa en rolig bild på ”huvudlösa” Cara. Hon har fått upp doften av de små mössen som finns under snön.

Se så fin hon blev i sitt skägg när hon till slut drog upp huvudet ur gropen.

Ha det gott.

Vi tre, schnauzerflickorna.

För att en blogg skall vara intressant, besökas och kommenteras, bör den uppdateras ofta vilket vi inte gör. Vi har oftast inget roligt eller intressant att berätta plus att inspiration och glädje att blogga blir mer och mer avtagande.  Därför gör vi en paus och återkommer kanske senare.

Hej då........

Att det i dag är ett år sedan vår matte fick sitt första ”nya” knä. Det är vi glada för, resultatet har blivit mycket bra men ännu inte helt OK. Vi kan ta lite längre promenader, ibland vi alla tre och lika ofta går Cara o Libby en promenad och Gizza får senare en ensam träningspromenad. Matte har också börjat gå stavgång. Bra för balansen och att få in en normal gångstil. Vi får inte följa med för hon vill gå i rask takt och inte stanna för att vi skall nosa eller kissa.

 Gymmet besöker matte två gånger i veckan. När hon kommer hem och kör in på tomten brukar hon ofta se tre hundar som tittar ut genom fönsterrutan, här har Gizza intagit sin plats på fönsterbrädan. Bilden inte så bra, tagen med mobilen.

I förra veckan hade vår brukshundklubb årsmöte och matte kom hem och visade oss att hon fått ett förtjänsttecken. Glad och stolt var hon och berättade att det delas ut till ”funktionär som på ett förtjänstfullt sätt medverkat till att Brukshundklubbens verksamhet gagnas”. Det är roligt att det arbete hon har lagt/lägger ner uppskattas.

Den här lilla musen hade tur att inte vår musfångare, Gizza, var ute när den satt och mumsade på solrosfrön som ramlat ner ifrån fröautomaten. Ha det bra alla vänner.

Kennel New Era är med i månadens nummer av tidningen "Härliga Hund". En raspresentation av dvärgschnauzern med bilder av kennelns hundar!!! Den lilla valpen, Tess, är Gizzas dotter som har stannat kvar på kenneln och det är Diego som ligger bredvid henne.

Tar med en bild på Gizza när hon nyvaken krupit fram från mattes täcke, där hon legat hela natten.

 Ha det gott!

I dag på morgonen var det bistert, minus 22,5 grader, men det hindrade inte Gizza att sticka ner nosen för att leta efter möss under fågelbordet. Det var kallt om tassarna så det blev en kort morgonrastning. Matte passade på att plocka ur allt ifrån frysen för att frosta av den nu när det är så kyligt ute.

Julgranen har vi kastat ut. Vi kommer säkert hitta barr under en lång tid framöver. Cara mår nu bra och slipper att ha sin krage, vilket är skönt för henne.

Tidigare hade vi ”sofförbud” men efter att vår matte tillbringat så mycket tid i soffan under tiden när hon hade ont i sina knän fick vi då ibland ligga bredvid henne. Nu kan hon inte köra bort oss och när hon någon gång ligger på soffan får hon oftast sällskap av oss. Det blir ganska trångt säger hon men vi gillar att ligga bredvid henne.