Det är inte lätt för en liten blåmesunge när vi tre hundar rusar ut på gårdsplanen. Den här lilla ungen satt i gruset och det var nära att vår matte trampade på den. Vi, Libby och Cara, såg den inte först men Gizza som är pigg och alert var fram och nosade på den. När den då hoppade iväg blev den ännu mera intressant för henne. Vår matte lyfte upp den på trädgårdsbordet och där satt den och pep när mamman kom med mat. Helt plötsligt flaxar den ner på marken igen och matte tar in oss i huset. Senare såg matte flera små ungar sitta i en buske som satt och pep efter mat, hoppas att vår kompis var en av dem.

Vad matte tyckte var intressant var att gripreflexen i fötterna att hålla sig kvar var så stark att hon fick peta på den för att den skulle hoppa ifrån hennes finger.